2016-09-02/03 Söderåsen & Skäralid!!!
2016-09-02 till 03
Mot Söderåsen med Ripasso, Lotta och husbilen!!
Lämnar Falckens väg, kl:16.30. Mot E6:an.
Första stoppet blir dock redan vid Lidl Andersberg för jag har plötsligt inget bröd.
I frysen hittade jag nämligen tinade mögliga köttbullar.
Mögligt tinat bröd.
I kylen hittar jag ost som luktar apa och mjölk som var lika tjockt som smör!
Bra början på denna utflykt. När man redan mår som en skit!
Nån idiot har dragit ur sladden till elen till husbilen där hemma,
så kyl och frys hade ju lagt av. Har en sladd ner till garaget.
Jag vet vem det är för det är bara jag och en till som har nyckel till det garaget där jag kopplar på elen när bilen står stilla.
Just för att slippa släpa mat upp och ner!.
En egoist!!! Jävla idiot!
Lidl är proppfullt av folk och endast en kassa öppen!
17.05 lämnar jag den parkeringsplatsen.
Nu mot ?? Tja Skåne tror jag bestämt!
Hej hej Hallandsåsen och alla Ni som körde där samtidigt som jag.
Undrar vart alla är på väg??
Man har gott om tid att tänka där man sitter på sin piedestal.
När jag närmade mig Ängelholm tog jag av NORRA infarten!
Fel fel fel! Skulle det visa sig!
Så var då cirkusen igång, ganska per omgående!
Skulle ta in SÖDRA men jag vet ju inte vad som är upp och ner så naturligtvis tog jag av fel.
För tidigt! Normalt sett gör man väl saker som blir fel, för sent!?!?
Inte jag – Kärringen mot strömmen. Förvånad? Någon??
Nä tänkte väl det!
Svängde in mot Ängelholm och vad fick jag se på min högra sida.
Jo en ELON-butik. Trevligt! Kände mig lite hemma!
Nu kan jag skryta med det när jag kommer hem till Elon-butiken bredvid VitvaruService att jag minsann sett var den ligger i Ängelholm.
Det betyder dock inte att jag skulle hitta den igen. Nej inte alls!
Så in på en parkeringsplats och på med GPS:en!!!
Jo tack det gick ju fint!
Allt Peter Hafström visat mig var som bortblåst och hur jag än bar mig åt så ville den kvinnliga och barska rösten bara ta mig till Tyskland men de var ju inte riktigt vad jag tänkt mig.
Behöver ju vara hemma till kl 15 på söndag!! Ska på kalas då!
Jag plockade fram GPS:en på min telefon istället. Så mycket enklare livet blev nu!
Trodde jag verkligen att det skulle gå så lätt?? Haha det kan jag tala om att det gjorde det inte.
Nähä, för när jag körde ut från parkeringen började genast bilens GPS ”skälla” på mig och säga ”ta till höger och kör direkt tillbaka dit du kom ifrån” Ja nåt sånt. Jävla käring – jag skulle ju inte till Tyskland. I samma ögonblick kontrar pinglan i mobil-GPS:en och dirigerar ut mig i en rondell. Hon sa vänligt men bestämt ” ta av andra avfarten i rondellen och följ väg 112 i 8 km”. Kändes som att det sista var bästa valet, även om jag inte kommer ihåg vad hon sa för ortsnamn, för då behövde jag ju inte bry mig under 8 km färd. Skit samma om jag hamnar i Hammersveld(Tyskland, om det nu hette så??) eller Söderåsen(Skåne)??
Ren tur gjorde att jag mot alla odds hamnade rätt på väg 112. Kaxig nu Larsson!!!
Inte så länge till men missunna mig inte denna korta stund av lycka!?
On the road again!
Efter ett antal mil eller km eller ljusår tog jag till höger, vilket jag naturligtvis inte heller skulle gjort”.
Hur kan jag vara så säker på det? Men hallå! När man i stort sett står på någons garageuppfart, and no way out, då har man hamnat fel. Om man nu händelsevis inte känner de som bor där men jag känner ingen i den där trakten. Nej hur skulle jag kunna känna nån på ett ställe som jag inte ens vet namnet på. Hade ingen aning om var jag befann mig. So what – jag har tak över huvudet, en katt som spinner och ny mat i kylen!
Jag bemödade mig icke heller med att gå in och fråga vad de hette!
Det var kanske dumt förresten. Kunde kanske fått mat där OCH fått stå på deras garageuppfart!?! Med el! Efterklok som vanligt!
Vart tog hon i mobil-GPS:en vägen??? Tysklandskäringen hade jag fått tyst på vid det här laget!!
Aj aj aj. Då var det dags att knappa in resmålet igen!
Sagt och gjort. Än en gång på väg.
Långt om länge(flera mil kändes det som) anade jag att jag till och med var på rätt väg!
Alltid nåt. Speciellt när man är trött så man håller på att bryta ihop!
Skam den som ger sig. Strax skulle jag se den stora tavlan som så fint beskriver Nationalparken i Söderåsen. Kan villigt erkänna att just då ville jag varken veta av stora fina tavlor eller Nationalparker. Jag ville parkera. Få el och sätta mig rakt upp och ner i husbilen med katten.
Frågade ett par chica motionärer om vägen till campingen och den låg faktiskt bara ett par hundra meter bort och tro det eller ej men jag hittade rätt på direkten. Duktig idiot!
Nationalparken får bli morgondagens förvirring.
Troligen kommer jag bort i skogen och hittar aldrig hem igen.
Peter Hafström!! Husbilen är min, bara min, för jag har köpt ut Mats barn från den.
Med andra ord så är den Din. Grattis, det är jättekul med husbil kan jag tala om!
Dessutom kan du ju sköta GPS i såväl husbil som telefon!
Framme! Yes Yes Yes!
Till min fasa upptäcker jag ännu en medvetslös camping!
Eller hade jag möjligen hamnat på en kyrkogård??
Skit samma för här fanns det stolpar med el i! Jajamen! Fint!
Nu jäklar ska luggen fönas i tid och otid. Det behövs kan jag säga, för här regnar det mellan varven och det blir man krullig av!
Det är nog ingen kyrkogård för på en sådan är det väl inte så många som behöver el??
Inte för att föna luggen i alla fall! Inte el över huvud taget!?!? Möjligen för att ta hissen upp!!!
290:- för att få el till luggen, telefonerna och laptopen är helt klart överkomligt.
Dessutom brygger jag kaffet i bryggaren och slipper gasolspisen och Nescafé.
Både fröken Ripasso och jag tyckte det var skönt att få landa lite.
Vid infarten till campingen stötte jag på en herre vid namn Gustafsson. En mycket hjälpsam Gustafsson. Till skillnad från campingens ägarinna, tja eller tigrinna för hon fräste rätt bra.
Hon var nog trött det lilla livet. Apa!
Huvudsaken var ju att jag äntligen kommit rätt.
Vad nu rätt står för i sammanhanget!?!?! Holy Shit!
Ja för med tanke på att jag körde hemifrån kl 16:30 och nu var klockan 19 så vet jag inte vad som är rätt?!
Alltså 9,4 mil på 2½ tim måste vara rekord i snigelåkning!
Enligt Google Maps ska det ta 1 tim och 7 min.
Har Du bråttom??? Åk aldrig med mig!
Kvällen förflöt i mörker.
Med lite ost och croissant och ett glas rose. Hur kul är det att dricka vin ensam. Inte ett dugg. Så det kan man bara lägga ner. Rippasso kunde ju fått lite i en äggkopp eller nåt. Ska tänka på det till en annan gång!
Riktigt dystert mörker för jag tappade kontrollen helt och hållet.
Alltså nu har jag väl aldrig haft kontroll – inte på mina känslor ialla fall. För när vi satt där i mörkret Ripasso och jag så bröt jag ihop i min ensamhet och tårarna forsade. Jag var dyngblöt på hela tröjan. Ingen hejd där inte! Fritt flöde. Vad är det man utsätter sig för?? Varför är inte Mats med? Ska det hålla på så här resten av livet?
Ja troligen. Jag får väl helt enkelt inse det och lära mig att leva med det. Tur att man ger sig iväg ensam. Det är illa nog att katten står ut med mina humörsvängningar.
Fy fan Mats! Du har allt ställt till det! Jag vill inte vara utan dig. Kan Du inte fatta det?
Vad är det med husbilsfolk förresten??? Sover de bara? Kl 22 är inte en jäkel vaken.
Jo minsann, för vid 01-tiden tog jag ett varv runt husbilen och då kom förut nämnde Gustafsson med förnamnet Kaj, i sällskap med fru Gustafsson med förnamnet Inger fram och pratade med mig.
Ett par Gustafsson i 75-årsåldern och jättegulliga. Så vi stod och tjattrade till 01.30. Mycket behagliga människor med humor dessutom.
Efter mötet med Gustafssons mådde jag betydligt bättre.
Gick in och satte mig vid laptopen och sammanfattade dagen som passerat och det är den ni just nu fått ta del av.
Ni som orkat läsa så här långt vill säga!
Ja och att läsa så här långa inlägg är helt frivilligt.
Det är det bästa med Facebook.
Bara scrolla förbi om Du inte är intresserad!
Det borde många lära sig. De där som bara gnäller för olika inlägg. Nån gillar inte blombilder, en annan inte matbilder, barnbilder, bilbilder, fjärilsbilder, bildbilder. Med för satan – scrolla!
Eller skit i Facebook. Ooops! Hörs det ett uns av irritation. Helt rätt. Jag blir så trött på folk som inte har större problem än att reta sig på en fjärilsbild. Jag lägger inte upp några fjärilsbilder men andra måste väl för sjutton få göra det om de vill.
Nåväl. Klockan 03.00 kröp kärringa Larsson och kattskrället till kojs och sen sov vi som små grisar till klockan 07.58 och kände oss både utvilade och redo för en ny dag.
Nämligen denna dag som det nu är.
Ja och nu återstår att se vad den har i sitt sköte!?!?
Tja det har redan börjat i duschrummet med fönen och lite sånt men nu ska jag dra sladden ur elskåpet, tömma skithuset och fylla vattentanken. Sen bär det iväg på nya äventyr.
Mot Söderåsens nationalpark!
Hörs säkert snart igen. Dagen har bara börjat!!!!
Mot Söderåsen med Ripasso, Lotta och husbilen!!
Lämnar Falckens väg, kl:16.30. Mot E6:an.
Första stoppet blir dock redan vid Lidl Andersberg för jag har plötsligt inget bröd.
I frysen hittade jag nämligen tinade mögliga köttbullar.
Mögligt tinat bröd.
I kylen hittar jag ost som luktar apa och mjölk som var lika tjockt som smör!
Bra början på denna utflykt. När man redan mår som en skit!
Nån idiot har dragit ur sladden till elen till husbilen där hemma,
så kyl och frys hade ju lagt av. Har en sladd ner till garaget.
Jag vet vem det är för det är bara jag och en till som har nyckel till det garaget där jag kopplar på elen när bilen står stilla.
Just för att slippa släpa mat upp och ner!.
En egoist!!! Jävla idiot!
Lidl är proppfullt av folk och endast en kassa öppen!
17.05 lämnar jag den parkeringsplatsen.
Nu mot ?? Tja Skåne tror jag bestämt!
Hej hej Hallandsåsen och alla Ni som körde där samtidigt som jag.
Undrar vart alla är på väg??
Man har gott om tid att tänka där man sitter på sin piedestal.
När jag närmade mig Ängelholm tog jag av NORRA infarten!
Fel fel fel! Skulle det visa sig!
Så var då cirkusen igång, ganska per omgående!
Skulle ta in SÖDRA men jag vet ju inte vad som är upp och ner så naturligtvis tog jag av fel.
För tidigt! Normalt sett gör man väl saker som blir fel, för sent!?!?
Inte jag – Kärringen mot strömmen. Förvånad? Någon??
Nä tänkte väl det!
Svängde in mot Ängelholm och vad fick jag se på min högra sida.
Jo en ELON-butik. Trevligt! Kände mig lite hemma!
Nu kan jag skryta med det när jag kommer hem till Elon-butiken bredvid VitvaruService att jag minsann sett var den ligger i Ängelholm.
Det betyder dock inte att jag skulle hitta den igen. Nej inte alls!
Så in på en parkeringsplats och på med GPS:en!!!
Jo tack det gick ju fint!
Allt Peter Hafström visat mig var som bortblåst och hur jag än bar mig åt så ville den kvinnliga och barska rösten bara ta mig till Tyskland men de var ju inte riktigt vad jag tänkt mig.
Behöver ju vara hemma till kl 15 på söndag!! Ska på kalas då!
Jag plockade fram GPS:en på min telefon istället. Så mycket enklare livet blev nu!
Trodde jag verkligen att det skulle gå så lätt?? Haha det kan jag tala om att det gjorde det inte.
Nähä, för när jag körde ut från parkeringen började genast bilens GPS ”skälla” på mig och säga ”ta till höger och kör direkt tillbaka dit du kom ifrån” Ja nåt sånt. Jävla käring – jag skulle ju inte till Tyskland. I samma ögonblick kontrar pinglan i mobil-GPS:en och dirigerar ut mig i en rondell. Hon sa vänligt men bestämt ” ta av andra avfarten i rondellen och följ väg 112 i 8 km”. Kändes som att det sista var bästa valet, även om jag inte kommer ihåg vad hon sa för ortsnamn, för då behövde jag ju inte bry mig under 8 km färd. Skit samma om jag hamnar i Hammersveld(Tyskland, om det nu hette så??) eller Söderåsen(Skåne)??
Ren tur gjorde att jag mot alla odds hamnade rätt på väg 112. Kaxig nu Larsson!!!
Inte så länge till men missunna mig inte denna korta stund av lycka!?
On the road again!
Efter ett antal mil eller km eller ljusår tog jag till höger, vilket jag naturligtvis inte heller skulle gjort”.
Hur kan jag vara så säker på det? Men hallå! När man i stort sett står på någons garageuppfart, and no way out, då har man hamnat fel. Om man nu händelsevis inte känner de som bor där men jag känner ingen i den där trakten. Nej hur skulle jag kunna känna nån på ett ställe som jag inte ens vet namnet på. Hade ingen aning om var jag befann mig. So what – jag har tak över huvudet, en katt som spinner och ny mat i kylen!
Jag bemödade mig icke heller med att gå in och fråga vad de hette!
Det var kanske dumt förresten. Kunde kanske fått mat där OCH fått stå på deras garageuppfart!?! Med el! Efterklok som vanligt!
Vart tog hon i mobil-GPS:en vägen??? Tysklandskäringen hade jag fått tyst på vid det här laget!!
Aj aj aj. Då var det dags att knappa in resmålet igen!
Sagt och gjort. Än en gång på väg.
Långt om länge(flera mil kändes det som) anade jag att jag till och med var på rätt väg!
Alltid nåt. Speciellt när man är trött så man håller på att bryta ihop!
Skam den som ger sig. Strax skulle jag se den stora tavlan som så fint beskriver Nationalparken i Söderåsen. Kan villigt erkänna att just då ville jag varken veta av stora fina tavlor eller Nationalparker. Jag ville parkera. Få el och sätta mig rakt upp och ner i husbilen med katten.
Frågade ett par chica motionärer om vägen till campingen och den låg faktiskt bara ett par hundra meter bort och tro det eller ej men jag hittade rätt på direkten. Duktig idiot!
Nationalparken får bli morgondagens förvirring.
Troligen kommer jag bort i skogen och hittar aldrig hem igen.
Peter Hafström!! Husbilen är min, bara min, för jag har köpt ut Mats barn från den.
Med andra ord så är den Din. Grattis, det är jättekul med husbil kan jag tala om!
Dessutom kan du ju sköta GPS i såväl husbil som telefon!
Framme! Yes Yes Yes!
Till min fasa upptäcker jag ännu en medvetslös camping!
Eller hade jag möjligen hamnat på en kyrkogård??
Skit samma för här fanns det stolpar med el i! Jajamen! Fint!
Nu jäklar ska luggen fönas i tid och otid. Det behövs kan jag säga, för här regnar det mellan varven och det blir man krullig av!
Det är nog ingen kyrkogård för på en sådan är det väl inte så många som behöver el??
Inte för att föna luggen i alla fall! Inte el över huvud taget!?!? Möjligen för att ta hissen upp!!!
290:- för att få el till luggen, telefonerna och laptopen är helt klart överkomligt.
Dessutom brygger jag kaffet i bryggaren och slipper gasolspisen och Nescafé.
Både fröken Ripasso och jag tyckte det var skönt att få landa lite.
Vid infarten till campingen stötte jag på en herre vid namn Gustafsson. En mycket hjälpsam Gustafsson. Till skillnad från campingens ägarinna, tja eller tigrinna för hon fräste rätt bra.
Hon var nog trött det lilla livet. Apa!
Huvudsaken var ju att jag äntligen kommit rätt.
Vad nu rätt står för i sammanhanget!?!?! Holy Shit!
Ja för med tanke på att jag körde hemifrån kl 16:30 och nu var klockan 19 så vet jag inte vad som är rätt?!
Alltså 9,4 mil på 2½ tim måste vara rekord i snigelåkning!
Enligt Google Maps ska det ta 1 tim och 7 min.
Har Du bråttom??? Åk aldrig med mig!
Kvällen förflöt i mörker.
Med lite ost och croissant och ett glas rose. Hur kul är det att dricka vin ensam. Inte ett dugg. Så det kan man bara lägga ner. Rippasso kunde ju fått lite i en äggkopp eller nåt. Ska tänka på det till en annan gång!
Riktigt dystert mörker för jag tappade kontrollen helt och hållet.
Alltså nu har jag väl aldrig haft kontroll – inte på mina känslor ialla fall. För när vi satt där i mörkret Ripasso och jag så bröt jag ihop i min ensamhet och tårarna forsade. Jag var dyngblöt på hela tröjan. Ingen hejd där inte! Fritt flöde. Vad är det man utsätter sig för?? Varför är inte Mats med? Ska det hålla på så här resten av livet?
Ja troligen. Jag får väl helt enkelt inse det och lära mig att leva med det. Tur att man ger sig iväg ensam. Det är illa nog att katten står ut med mina humörsvängningar.
Fy fan Mats! Du har allt ställt till det! Jag vill inte vara utan dig. Kan Du inte fatta det?
Vad är det med husbilsfolk förresten??? Sover de bara? Kl 22 är inte en jäkel vaken.
Jo minsann, för vid 01-tiden tog jag ett varv runt husbilen och då kom förut nämnde Gustafsson med förnamnet Kaj, i sällskap med fru Gustafsson med förnamnet Inger fram och pratade med mig.
Ett par Gustafsson i 75-årsåldern och jättegulliga. Så vi stod och tjattrade till 01.30. Mycket behagliga människor med humor dessutom.
Efter mötet med Gustafssons mådde jag betydligt bättre.
Gick in och satte mig vid laptopen och sammanfattade dagen som passerat och det är den ni just nu fått ta del av.
Ni som orkat läsa så här långt vill säga!
Ja och att läsa så här långa inlägg är helt frivilligt.
Det är det bästa med Facebook.
Bara scrolla förbi om Du inte är intresserad!
Det borde många lära sig. De där som bara gnäller för olika inlägg. Nån gillar inte blombilder, en annan inte matbilder, barnbilder, bilbilder, fjärilsbilder, bildbilder. Med för satan – scrolla!
Eller skit i Facebook. Ooops! Hörs det ett uns av irritation. Helt rätt. Jag blir så trött på folk som inte har större problem än att reta sig på en fjärilsbild. Jag lägger inte upp några fjärilsbilder men andra måste väl för sjutton få göra det om de vill.
Nåväl. Klockan 03.00 kröp kärringa Larsson och kattskrället till kojs och sen sov vi som små grisar till klockan 07.58 och kände oss både utvilade och redo för en ny dag.
Nämligen denna dag som det nu är.
Ja och nu återstår att se vad den har i sitt sköte!?!?
Tja det har redan börjat i duschrummet med fönen och lite sånt men nu ska jag dra sladden ur elskåpet, tömma skithuset och fylla vattentanken. Sen bär det iväg på nya äventyr.
Mot Söderåsens nationalpark!
Hörs säkert snart igen. Dagen har bara börjat!!!!